Hoppa till huvudinnehåll
två vuxna och två barn går över en bro på en vandringsled

Hålla avstånd i trånga sektorer

Problembeskrivning

På vissa platser är det i princip regel att många människor befinner sig samtidigt på en begränsad yta, vilket ökar risken för smittspridning av virussjukdomar. I till exempel köer, på parkeringsplatser, caféer eller i vandringsstråk tenderar människor att stå, sitta och/eller gå mycket nära varandra, vilket inte är lämpligt under en pandemi.

Önskat beteende: Att besökare håller rekommenderat avstånd när de befinner sig i trånga sektorer (exempelvis toalettköer, caféer, parkeringsplatser, vandringsstråk)

Oönskat beteende: Att besökare inte håller rekommenderat avstånd till varandra i trånga sektorer

Eftersträvat utfall: Begränsad virussmittspridning 

Psykologiska mekanismer som kan hindra/främja beteendet

Ett flertal psykologiska mekanismer har i litteraturen identifierats som faktorer som kan hindra individen från att praktisera social distansering i eftersträvad utsträckning. Här återkommer vi till gapet mellan intention och beteende. I detta fall kan det innebära att individen har en intention att hålla avstånd till andra när denne besöker trånga sektorer som till exempel caféer eller parkeringsplatser, men av olika anledningar inte lyckas omsätta intentionen i att hålla en rekommenderad fysisk distans till andra människor. 

En psykologisk mekanism som av forskningen identifierats som viktig i relation till social distansering är sociala normer, som innebär att individen tenderar att anpassa sitt beteende till den norm som uppfattas vara dominerande i den sociala omgivningen. Det är exempelvis mer vanligt att använda munskydd i många länder i offentliga utrymmen, vilket således blir norm.

Sociala normer delas in i två typer; deskriptiva och injunktiva normer, där den förstnämnda typen reflekterar hur människor faktiskt beter sig, medan den senare representerar hur man bör bete sig. 

För att främja social distansering rekommenderar beteendevetenskaplig forskning att insatser utformas på ett sätt som förstärker en grupps och/eller befolknings gemensamma identitet (t.ex. ”Vi besökare och boende som älskar Skåne värnar om varandra genom att hålla avstånd”), vilket är den injunktiva sociala normen

Att förstärka gruppidentiteten betraktas som en lovande strategi för att främja just social distansering och det är rekommenderat att betona hur man kan skydda varandra istället för att fokusera på att skydda sig själv (källa Bmj.com).

Vidare är det rekommenderat att omsätta deskriptiva normer genom att representera hur gruppen faktiskt beter sig på ett önskvärt sätt (t.ex. ”Våra gäster är duktiga på att hålla två meters avstånd till varandra”).

illustration av skåne och ett hjärta

Ytterligare en faktor som kan vara viktig att ha i åtanke när man vill påverka människors beteende är att vi tenderar att föredra status quo.
Detta innebär att vi ofta är tillfreds med det sätt vi brukar göra och hantera saker på, eftersom det är energikrävande och ansträngande att hela tiden omvärdera våra beslut på grund av våra hjärnors oförmåga att hantera ett överflöd av information (detta kallas information overload). 
 

Människor som står i kö i en affär
Bildkälla: SuperBrugsen Brøndby

I utvecklandet av en insats som har syftet att förändra en målgrupps beteende är det därför viktigt att göra det så enkelt och energisparande som möjligt att utföra det eftersträvade beteendet. 

Status quo och/eller information overload kan adresseras genom att designa en miljö som gör det enkelt för människor att fatta de optimala besluten och svårare att utföra oönskade beteenden.

Detta kan exempelvis göras genom att placera handsprit i anslutning till ingången till olika platser där det samlas många människor (källa Springer.com #1), eller att göra markeringar i utrymmen där det uppstår köer för att underlätta för människor att hålla fysisk distans. 

Vi människor tenderar att tänka kortsiktigt och föredrar omedelbara och kortsiktiga belöningar och njutningar, vilket ofta sker på bekostnad av långsiktiga konsekvenser. Denna psykologiska drivkraft kallas för present bias och är djupt rotad i vårt sätt att tänka och beteende. Present bias innebär att individen fokuserar på nuet och är en förklaring till varför vi ofta misslyckas med att fullfölja våra bästa intentioner och att agera på ett sätt som är gynnsamt för oss. 

Detta tenderar att bland annat leda till att vi är mindre benägna att anamma hälsofrämjande beteenden, som t.ex. social distansering. I relation till coronapandemin kan present bias uttryckas när vi väljer att gå till restaurangen eller caféet för att äta en god måltid (omedelbar njutning) trots att vi är medvetna om riskerna för smittspridning (potentiell framtida konsekvens). Present bias kan dock adresseras med beteendeinsatser genom att t.ex. förstärka och betona nyttan av att utöva social distansering (källa Springer.com #2).

Bild på en roll up med information

Vi rekommenderar en lösning som adresserar sociala normer genom meddelanden som anspelar på och förstärker målgruppens gemensamma identitet. Dessa meddelanden bör även inkludera information om hur målgruppen ska uppfylla det önskade beteendet, det vill säga att hålla rekommenderat avstånd till varandra i trånga sektorer.

Ett exempel på hur ett sådant meddelande skulle kunna se ut är:

”Vi konstälskare tar hand om varandra genom att hålla två meters avstånd till varandra under besöket på Wanås”. 

Insatsen bör även ta hänsyn till information overload och därför är det viktigt att denna inte omfattar överflödig information med för mycket text eller ett komplicerat språk. Istället bör meddelanden och information vara kortfattad, tydlig och lättläst och bör förmedla konkret information om hur ett beteende utförs. Att presentera den viktigaste informationen först och att inte presentera för många valalternativ är två goda riktlinjer att ta hänsyn till. Om möjligt är det ofta positivt att förstärka meddelandet med hjälp av bilder eller grafik, det är dock viktigt att motivet och dess budskap är tydligt och relevant för mottagaren.

För att främja för målgruppen att bryta upp med gamla beteendemönster och status quo är det rekommenderat att skapa förändringar i miljön som gör det enkelt för dem att utföra det önskade beteendet. Exempel på detta är att sprida ut möblemang på caféer, sätta upp flera partytält som gör det bekvämt att hålla avstånd till toalettkön (även om detta kräver att man köar utomhus) och att skapa enkelriktade vandringsstråk.

Det är även fördelaktigt att ta hänsyn till att tajma budskapet eftersom detta kan adressera present bias på ett effektivt sätt. Detta kan göras genom att betona nyttan i att utöva social distansering vid lämpliga tillfällen och platser, t.ex. direkt innan individen ställer sig i en kö på ett café. I regel är det bättre att utforma meddelanden och uppmaningar på ett så situationsspecifikt sätt som möjligt, och detta är oftast att föredra framför att placera ut ett flertal mer generella skyltar som är utspridda över hela området/destinationen. (Bildkälla Lse.ac.uk)

Lösningsförslagen är framtagna av Niklas Laninge, Director Behavioral Insights, PBM för Tourism in Skåne sommaren 2020.